.

Är inne i en ny period då ja inte kan sluta tänka på dig. Jag får för mig att ja ser dig överallt.

Blir helt tokig och kan bara säga "tiden läker alla sår" in my ass. Jag kommer garatt aldrig träffa någon som på så många plan fascinerar mig som du. Jag kommer aldrig träffa någon som fått mig att känna mig så trygg med mig själv... Jag vill dock inte att de ska vara som förr. Past is past. Jag vill bara träffa dig, visa att jag har mognat och berätta hur mkt du har satt spår i mig och lärt mig, sånt jag inte insett förns nu.

Om ja ska vara ärlig är jag livrädd att stöta på dig på stan. Jag skulle bli helt stum och dum.

Men aah, om du läser de här så ta åt dig! De var väl de jag vill få sagt. Jag hoppas av hela mitt hjärta du mår bra.

Jag har sparat dina brev för att läsa om några år och dra på smilegroparna.