.

Vitt, vitt,vitt. vitt. Ja låg i gårkväll och stirra i taket en timme eller två. tänk va mycket utrymme för tankar de finns bara för att man lämnar hemmet för ett tag. Ja tror de är för att man lämnar alla måsten och allt annat som tar äns tid. Imorse vakna ja med två stora blåmärken på armen, igen. jag tror ja plågar mig själv i sömnen, ja tror ja lever ut mina agritioner och min ilska, ändå tycker ja att sova är de finaste som finns!  Jaja hur som helst så tror jag att de är bra att komma bort ibland, kanske inte bara på natten i drömmarna utan också som nu, på riktigt. Jag tror att jag sitter lite fast i nuet, den ena dagen är för lik den andra och ja liksom vänder ut och in på varenda tanke och möjlighet. Över analyserar, komenterar och paralyserar. hmm.. knepigt. Jag intalar mig själv att ja inte tycker om dig längre (på de sättet) men igår när någon sa " Jag skulle sakna dig även om vi alldrig träffats" så var de bara dig jag såg. Fan. För några dar sen sa du nånting som chockade mig och ja blev stum. Var du berusad eller var de som ett svar från din sida? Lyser  de om mig, har även ljuset nått fram till dig? vitt, vitt, vitt...VITT. Jag försöker intala mig själv att ja betyder lika mycket för er som ni gör för mig men de går inte. vitt vitt vitt, svart, jag orkar inte tänka mer.

Min kamera är inte kött och blod men den är en levande länk mellan mig och mina drömmar, den knyter mig fast i verkligheten, fast bara på distans. Den hjälper mig att uttrycka, bevara och radera.



















Imorron är jag tillbaka i verkligheten.

p