.

Att prata är terapi. Världens sämsta dag fick ett bra slut.
Efter ett antal timmars tårar ringde ja Linda som kom och och lyssnade, efter att ja fått prata av mig lite kändes de faktist Mycket bättre, vi låg i sängen ett tag å bara typ andades, så fint!  Vid fem tiden kom blondie och hämta upp mig, vi körde hem till henne å parkera bilen sen tog vi en promenad och uppdaterade varandra lite, de är så underbart med henne för att hon står liksom utanför alla problem och ja tror inte ja kan gråta när jag är med henne ( inte för att ja inte vågar) utan för de finns liksom inte plats för de. Med lite gladare humör åkte ja till skälby och träffade Tin och Molly (hund) vi tog en rejäl lång promenad i 2 timmar och pratade om verkligen allt, helt underbart! Känns som att Ida-christinen-kvalitetstid var på sin plats! Måste även nämna Johanna som har varit så fin o pratat med mig på telefon under hela helgen när hon varit på skidsemester i sälen.
Nu är de bara en till jag måste prata med, kanske viktigare än nån annan. Ja tror att du också känner de men att du är rädd för att du ska få veta nått du inte känner dig bekväm med, eller? Känn inte så, ja lovar att de är mer obekväm stämning nu i ovissheten. De finns så mycket jag vill berätta för dig. och som i rubriken, de kommer bara göra dig starkare! Sä när du känner att de är läge, hör av dig.

De finns ingen annan som kan berätta vem de här handlar om, du kan bara fråga mig eller dig själv.