.

Jag tycker de är skit svårt, eller typ omöjligt att blicka framåt utan att vända sig om, utan att minnans. De ända jag verkligen skulle vilja ha just nu är lite närhet, kroppskontakt, andetag och hjärtslag.
Jag saknar Fanny jätte mycket, jag vet inte varför de känns så överhängande, jag menar alla åker bort men de är som att min vardag har åkt bort nu, skumt liksom.
Malin har också varit borta ett tag, de är som att jag bara har glömt att hon finns och de känns jätte hemskt. Vi måste ses snart.
Mickan har blivit som en del av mig själv, eller asså jag liksom räknar in henne på samma sätt som borsta tänderna och gå på toa - ett måste.
Marcus och jag ses typ aldrig, hörs lite då och då. De är så jävla konstigt men de känns ändå inte helt fel, han bara finns där och jag blir glad av att tänka på de.
Sen äre du, du som bara rubbar min tillvaro, vare sig du vill eller inte.
Ja tänker på dig ibland, ibörjan var de med glädje, sen var de med gråten i halsen och nu är de bara en tom tanke jag inte kan se igenom eller tolka.
Jag hatar att du finns i mitt liv som du gör nu men jag vill aldrig ha de ogjort att ja träffa dig. Jag kommer aldrig blicka framåt utan att ta en titt på dig i minnesbrunnen.


Imorgon ska jag och Linda måla min vägg. tror de kan bli hur tufft som helst.
Fan vad jag älskar att jag har Linda så nära, 100 meter hemifrån bor min tvillingskäl, de är så jävla skönt att ha nån som kommer över varesig solen lyser eller de spöregnar, varesig jag ska göra nått både du och jag vet att de kommer bli katastrof eller bara en sån sak som att ligga i varsin soffa och döda tid.
Du är bäst kusin.


På lördag flyger alla spärrar, på lördag ska jag trottsa mina knän, på lördag ska jag trottsa tyngdlagen.
puss!