.

Jag har alltid försökt tycka om de tråkiga tanterna på tv.
Jag har tänkt som så har jag tänkt att kanske man bli en tråktant själv en dag.
Då kan de vara bra att ha tyckt om dem hela tiden.
Likaså har jag försökt tycka om knarkare, idioter och handelsresande.
För att inte tala om ignoranter. Eller majorer.
En sån kanske man också kan bli.
Världen är full av möjligheter kan jag finna mig själv i att tänka som när de exempelvis regnar.
Man måste ligga steget före.
Att tycka om sig själv i förskott.
Andra dagar tänker jag bara på exotiska fåglar och läckra vitvaror.
Det går också bra.

Det finns nog en papegojgud.
En sån som kan komma med färg och vardagliga ord att muntra upp en med.
En liten fågelgud att stoppa i fickan när man åker båt och inte riktigt är säker på vädret.
En litenen som kan säga helt vanliga saker när stormen har börjat.
En liten papegojgud som kan påminna en om att det har funnits så många bra ord, nya kanske inte behövs.
Man kan ta fram de gammla och säga dom en gång till.